Den falska illusionen av perfektion.

Min största befrielse kom dagen då jag VÅGADE vara operfekt. Kan ni förstå det? Förstå att hela mitt liv cirkulerat kring en enda sak, att vara perfekt. Perfekt i allt, jämt, ständigt. Ingen vila, ingen ro. Bara press och krav så höga att ingen stege i världen kunde nå dem. Kan ni förstå hur ensam jag varit i mina desperata försök till att hålla perfektionen där, på ytan. Livrädd för att den ska rämna eller att bli påkommen som den största bluffen någonsin skådad. För varje perfekt lock lagd i mitt hår har jag bara blivit olyckligare. För varje kalori jag räknat eller spytt upp har perfekt gjort allt ondare. För varje jämföranden tanke jag tänkt har perfekt smakat surare.
Perfekt är ett fängelse och tar du inte dig ut kommer du ruttna i perfektionens famn. Ensam, fylld av ångest, panik, nedtryckt till den absoluta botten. Smärtsamt införstådd med att det du jagat, perfektionen inte eller någonsin existerat mer än i dina fantasier. Jag är operfekt..✨