Browsing Category
Archive

Lokaltidningen

http://www.lokaltidningen.se/2019-02-16/-Stephanie-svalt-sig-sj%C3%A4lv-i-17-%C3%A5r-%E2%80%93-hj%C3%A4rtstopp-blev-v%C3%A4ndningen-4195348.html

Stephanie Brown vill nu viga sitt liv åt att hjälpa andra.

Stephanie Brown vill nu viga sitt liv åt att hjälpa andra. Foto. Privat

Stephanie svalt sig själv i 17 år – hjärtstopp blev vändningen

Vägde som minst 23 kilo

SIMRISHAMN. När Stephanie var 13 år hade hon bestämt sig. Hon skulle bli lika vacker och fin som alla tjejer hon såg i tidningarna och på tv. Det ledde till en 17 år lång kamp mot vågen som till slut höll på att kosta henne livet.

Av

Sanna Hjalmarsson

– Den gröna badrumsvågen i mormors blommiga badrum blev startskottet för det jag i 17 år kom att ägna mitt liv åt. Att svälta, banta, hata och förgöra mig så till den milda grad att jag vid 23 års ålder vägde 23kg. Mitt hjärta stannade, men inte ens det fick mig att sluta.

I dag är Stephanie Brown 30 år och en bra bit på väg till ett hälsosamt liv.

– Jag brukar definiera mig själv som en nykter anorektiker. Jag kommer aldrig bli kvitt min ätstörning. Men jag kämpar varje dag för att min kropp ska må bra och för att jag ska må bra i mig själv.

Som barn beskriver hon sig själv som glad och bekymmerslös. Som tonåring som snygg och populär. Trots det tyckte hon aldrig att hon dög.

Som 13-åring bestämde hon sig, trots att hon redan var späd, att gå ner i vikt.

– Efter det blev livet sig aldrig likt igen. Jag blev mer och mer besatt av vad jag åt och hur mycket jag tränade. Jag fick ångest och självmordstankar och började hata både min kropp och mitt ansikte. Trots att jag i grund och botten visste att jag såg bra var den jag såg i spegeln bara ful och äcklig. Högstadiet och gymnasiet förflöt som ett enda mörker.

Efter flera års missbruk och efter många besök hos terapeut och läkare diagnostiserades Stephanie inte bara med anorexi utan också med BDD – Body dysmorphic disorder – eller inbillad fulhet som det bäst beskrivs på svenska.

Med åren blev Stephanie allt sjukare. Vid 27 års ålder hade hon opererat brösten tre gånger samt rest till Turkiet där hon hade hittat en plastikkirurg som var villig att operera en gravt underviktig anorektiker och hennes näsa.

När Stephanie var nära att stryka med i samband med ett hjärtstopp gav läkarna upp.

– De sa att det inte längre fanns något att göra. Det blev mitt wake-up call. Jag har alltid haft jättestora drömmar och ville inte ge upp om min framtid innan jag ens fyllt trettio.

I en liten fiskeby längst ner i Mexiko, efter flertalet tysta retreats, fann Stephanie modet att våga vandra mot ljuset och livet.

– Idag är jag inte fri och jag talar inte heller i termerna om jag är frisk eller kommer att bli det. Jag är bara glad att jag efter 17 år äntligen kan andas igen och att jag inte går sönder av vemod varje gång jag ser mig i spegeln.

Stephanies liv är en historia om djup olycka och mycket mörker, men också en historia om hopp och ljus.

– Jag vet att det jag pratar om är viktigt. Kanske viktigare än någonsin förr då rapporter och statistik visar på att alltfler mår psykiskt dåligt. Vi tillsammans måste få till en förändring. Vi kan omöjligt fortsätta som vi gör. Att ständigt jaga ett ideal som vi alla bidragit till att skapa. Perfekt finns inte, det är jag ett levande bevis på.

Stephanie kan idag titulera sig livscoach, samtalsterapeut och föreläsare. I dagarna startar hon ett eget företag och släpper boken om sitt liv ”Jag vill bara vara fin”.

– Min allra högsta önskan är att mitt liv och historia kan hjälpa, så att ingen människa på denna jord ska behöva gå igenom det helvetet jag gjort.

Stephanie Brown hittar ni på Instagram under namnet stephaniebrownsplace och på hennes hemsida stephaniebrown.se.

Detta är skrivet till mig själv, från mig själv. Jag tror (tyvärr) igenkänningsfaktorn är stor hos många.
Stephanie, förlåt för att jag inte tagit hand om dig som jag borde. Förlåt för alla de gånger jag pressat dig mer och hårdare. Förlåt för alla de gånger jag lyssnat mer till vad andra tyckt och tänkt än att lyssna till dig. Förlåt för alla de åren jag hatat dig mer än ord kan beskriva. Förlåt för alla de miljontals gånger jag stått framför spegeln och skrikit att du är ful, äcklig, värdelös och fet. Förlåt för alla de negativa tankar jag tänkt om dig. Förlåt för alla dieter och bantningskurer jag utsatt dig för. Förlåt för alla de gånger jag stått framför spegeln och dragit i det fett jag tyckt mig sett på dig. Förlåt för alla de dagar jag mätt och vägt mig i jakten på perfektion. Förlåt för alla de mil jag sprungit trots att du skrikit NEJ! Förlåt för att jag skrikit till dig när du inte orkat resa dig upp efter ännu ett träningspass utan vätska eller näring i kroppen. Förlåt för att jag åkt runt till olika plastikkirurger med bilder på andra tjejer i hopp om att få bli lika vacker. Förlåt för alla de gånger jag stått lutad över toalettstolen med fingrarna i halsen.
Förlåt för att jag aldrig tyckt att du är tillräcklig. Förlåt för alla de nätter jag gråtit mig till sömns för att jag hatat dig. Förlåt för alla de gånger jag valt att skada dig istället för att älska dig. Förlåt för alla de nej jag sagt när jag egentligen velat säga ja. Förlåt för alla de ja jag sagt när jag egentligen velat säga nej. Förlåt för att jag förnekat dig livet och alla dess glädje. Stephanie, förlåt mig för min oförmåga i att inte kunna älska dig precis så som du är, med dina fel och brister, med dina rätt och din totala fullkomlighet. Du är nog. Du duger. Det har du alltid gjort, och kommer alltid att göra.❤️