Det är bara tjuvar och banditer som stjäl..

”Ska du verkligen ta med dig det där hemifrån jobbet? Fan, tänk om de märker att lite av plasthandskarna är bort? Man vill ju inte bli anklagad för att stjäla”. Handen på det som kallas hjärtat! Hur många av oss har inte plockat med oss saker från jobbet, hotellet, flygplanet, restaurangen eller andra ställen? Vi är många som sett mellan fingrarna och tänkt, ”det där kan jag ta för det märker ingen” eller ”det där drabbar ändå ingen fattig”. När jag bodde i Mexico kom jag för första gången i kontakt med något som heter asteya. Det är en av de 8 etiska riktlinjerna som finns inom yogavärlden för att hjälpa oss människor leva bättre och mer sannare, mot både oss själva och varandra. Asteya står för non theft. Det vill säga att inte stjäla. Vid första anblick kan det verka givet. Klart man inte ska stjäla. Det är något man lär sig som liten. Det är bara tjuvar som stjäl och det vill ingen normal, hederlig och ärlig människa bli förknippad med. Precis så var det för mig när jag för första gången kom i kontakt med detta.

“Jag var ingen tjuv trots att jag vid denna tiden stal mat i princip varenda butik jag gick förbi”

Jag var ingen tjuv trots att jag vid denna tiden stal mat i princip varenda butik jag gick förbi. Inom mig visste jag att det jag gjorde var fel, men eftersom jag vägrade erkänna för mig själv vad jag gjorde, var det också omöjligt att förändra. Jag var inte den typiska tjuven man ser på tv. Jag var inte söndriga kläder. Var inte heller från något östeuropeiskt land och saknade inte en tand. Så stal gjorde jag inte. Jag bara tog lite och aldrig hela förpackningar. Då räknas det ändå inte.. Hur många var inte dessa bortförklaringar? Hur försökte jag inte rättfärdiga mitt sjuka beteende? Det är nästan så jag undrar om jag inte är den största idiot som någonsin fötts.. Så, i Mexico kom jag för första gången i kontakt med verkligheten av att allt inte är så svart och vitt som vi vill ge sken av. Våra inlärda föreställningar om vad som klassas att stjäla är många fler och innehåller många nyanser. Vad är det att stjäla? Är det när man tar något som man inte betalar för? Eller är det när man planerat allt innan? Är man en tjuv om man stjäl en enda gång eller räknas det inte? Måste man stjäla minst tre gånger innan man är tjuv? Du bor på hotell och det ingår handduk. Är det att stjäla om du tar med dig den hem? Fast att hotellet säkert har hundra fler av den. Du jobbar på resturang och där slänger ni all mat som inte är tillräckligt fin, tjusig eller bra att servera. Du tar med dig lite hem för det dels känns onödigt att slänga men du slipper också handla på vägen hem. Är det att stjäla? Du har tidrapportering på jobbet som ligger till grund för hur mycket du får i lön varje månad. Du lägger till några timmar för du ”slitit extra hårt” när ni tyvärr var kort om folk en helg. Är det att stjäla? Du är och hälsar på din vän över helgen och har glömt ta med dig ansiktskräm. Du öppnar din väns badrumsskåp och ser att där finns créme. Du tar lite men säger inget då det ändå är ”så lite”. Är det att stjäla? Du har möjligheten att använda ditt jobbs lokal för att exempelvis tvätta din bil. Där finns alla medel men ni får egentligen inte lov att använda dem för eget bruk. Du använder dem ändå. Du, ”ställer upp så mycket och det handlar ju om att ge och ta”… Är det att stjäla? Listan över situationer kan göras hur lång som helst. Vart går gränsen för att stjäla? Är det verkligen så enkelt att placera i fack om rätt eller fel? För mig blev det ett uppvaknande som hette duga.

“Jag var inte bara en tjuv utan en riktigt oärlig sådan”

Jag var inte bara en tjuv utan en riktigt oärlig sådan. För är det inte så att de går hand i hand? Stjäla och oärlighet. Vore man åtminstone ärlig kan det kanske inte ses som fel? Hur skiljer man på att stjäla och stjäla? För egen del har jag varit tvungen att rannsaka mig själv totalt. Det är så enkelt att rättfärdiga det man gör och på så vis slippa ta ansvar, känna, se sig själv och sina beteenden. Ingen vill väl ses som en tjuv? Men ändå är vi tjuvar lite till mans. ”Äh, alla andra tar också från jobbet, så då kan jag också göra det”. ”Alla andra”är en väldigt enkel ursäkt för att bli idiot. Kanske också för att bli tjuv.. Det är kanske givet att vissa saker är mer förknippat med stjälande, men det är mycket viktigt att börja reflektera över allt annat vi tar och gör i tid och otid. Rannsaka dig. Våga erkänna att det kanske inte är rätt att göra si eller så.

“Försök leva så ärligt du bara kan. För ärlighet är ändå det som måste få segra”

Försök leva så ärligt du bara kan. För ärlighet är ändå det som måste få segra. Ifrågasätt dig och ditt agerande innan du dömer andra. Kanske är du lika mycket tjuv som alla andra? Det tål att tänkas på. 


Podcast – Det är bara tjuvar och banditer som stjäl..

Share: