I efterdyningarna av bokmässan

Hon sitter coolt på sin tron (en låda med böcker) i sina djurmönstrade byxor och insuper det sista av bokmässans energier. De fyra dagarna har prövat henne på alla sätt. Tårar som fällts i ensamhet, ångest som spänt i bröstet, rädslanöver att inte duga eller att bli hånad för sitt verk, men mest av allt bär hon på tacksamhet för alla lärdomar, växande och insikter smärtan inneburit. Tänk att hon som knappt mäter 1,60 över havet och har ett mörker som skulle släcka en hel värld, också ärså fylld av sådan vishet, energi, och styrka! Tänk att hon egentligen är helt perfekt som människa, och aldrig har eller komma behöva ändra sig för att duga. Hon lyser upp en hel värld med sin enkelhet, visdom och brutala ärlighet. Hon är så värdefull, men ändå kan hon inte se det själv. Att hon är viktig i en värld av vridna ideal och krav. Hon är för människan vad Greta Thunberg är för klimatet, oumbärlig. Stephanie Anna Brown, du behövs.