Rädslan för obehag

Plötsligt förstod jag att det inte gick att undvika obehag. Alla rätt på provet! Väl talat Stephanie Brown! Och någonstans i det möttes så friheten och acceptansen och blev ett. Det går inte att undvika livet. Ändå trodde jag det.. Jag såg äntligen mönstret i det mesta jag gjort här i livet, undvikandet av obehag, motgång och nekande. Det gick upp för mig likt en soluppgång.

-Jag vill inte känna. Motstånd. Rädsla. Förnekande. Känner jag obehag vill jag fly. Får jag ett nej vill jag fly. Blir jag ledsen vill jag fly.
Går något emot mig vill jag fly. Panik, ångest, kritik, sorg, oro. Jag hatar dem. Jag hatar att stanna i det som gör ont. Och varför ska jag?

“Det finns fler sätt idag att fly från obehag än det finns människor på jorden. Shopping, sex, droger, mat, träning, plastikkirurgi, social medier, jobb, mediciner, alkohol och så vidare.”

Det finns fler sätt idag att fly från obehaget än det finns människor på jorden. Shopping, sex, droger, mat, träning, plastikkirurgi, social medier, jobb, mediciner, alkohol och så vidare.. Jag vet att alla på något sätt kan relatera till det. Kanske du igen dig? Hur flyr du? Hur undviker du obehag, sorg, motgång och vemod? Flyr du in i drogernas värld? Eller plockar du upp mobilen? Hetsäter du? Tränar du till du spyr? Slutar du duscha och gå ut? Hur agerar du när du känner sorg? När relationen tagit slut och du står ensam kvar. Installerar du Tinder? Flyr du in i bekräftelsens sötma? Kanske har du likt mig ringt mamma så fort något hänt och du känt panik.
-Mamma rädda mig. Säg att allt blir bra, NU! Jag står inte ut. 
Vi kan nog alla enas om att jobbiga känslor suger och att vi inte vill kännas vid dem. Förr kunde jag knappt stiga ur sängen om jag inte hade varenda minut av mitt kontrollerande och mycket torra liv planerat. Allt för att jag trodde mig kunna undvika livets oförutsedda händelser. De händelser som skapade obehag och panik inom mig. För att slippa dem skapade jag istället en jakt efter behag. Om obehagliga känslor sög trodde jag att dess motsats var underbart. Kämpandes, försökte jag hålla fast vid den perfekta känslan och behaget. Så fort den försvann, vilket den gjorde, precis som obehag också gör, blev jag besviken och flydde än mer in i jakten. Hur ofta gör vi inte så? Fastnar i en ond spiral av av undvikande och flykt.

“Har du likt mig fått tipset om att lägga pussel? Spela spel? Sätta på ”dumburken” eller räkna räkor, när du känt dig nere, haft ångest, varit ledsen eller bara uttråkad. “

Har du likt mig fått tipset om att lägga pussel? Spela spel? Sätta på ”dumburken” eller räkna räkor, när du känt dig nere, haft ångest, varit ledsen eller bara uttråkad. 
-Nej, usch så här vill jag inte må. Bäst jag slår på TV och flyr in i en påhittad värld, där jag inte behöver känna eller möta det som är jobbigt. Vi kan inte fly från det som är en del av att vara människa. Vem har egentligen bestämt att obehag, tristess och vemod är fel? Och det andra rätt? Allt hör till och behövs. Trots det lär vi oss att det är fel att må dåligt, känna sorg, olycka och att det måste undvikas. Insikten om undvikande var en ögonöppnare för mig på allt sätt. Plötsligt såg jag hur jag inte alls behövde undvika något. Varken glädjen eller sorgen, motgången eller framgången. Det gör ont att leva är en fras jag använder mig mycket av, och jag tror verkligen det är så också, åtminstone så länge vi inte tillåter ALLT att få finnas. Genom motstånd skapar vi problem. När vi börjar bli medvetna om att vi inte behöver förändra en enda tanke eller känsla, utan endast observera dem, tappar de kraft. Hur intensivt det än må kännas i stunden kommer även det att avta. Allt är föränderligt. Om vi kunde se livet som en färgpalett, skulle vi kanske upptäcka att det finns olika nyanser av allt och att alla färger behövs för att skapa konstverk. Undvikandet av livets alla kulörer skapar än mer undvikande och i förlängningen obehag. En slags katt och råtta lek där du slutligen inser att du både jagar och är jagad. Undvik inget. Det är så du blir fri. 


Podcast – Rädslan för obehag

Share: